Kanske är dags att börja skärpa sig?

Idag har jag bara ridit tre hästar. 4-åringen, Warona och det nya 5-åriga stoet e. Chacco Blue. 4-åringen gick väldigt bra idag. Hon har ju varit i en trotsperiod ett tag, men nu känns det som om att vi är på väg ur den. Warona var super idag, i alla fall till att börja med. Jobbade mycket i sittande trav utan stigbyglar just för att lättare komma åt henne. Hon har ju en tedens till att smita undan arbetet genom att släppa bettet och bli trippig i traven istället för att vila mer på steget och jobba genom ryggen. Genom att sitta ner och inte använda stigbyglarna kommer jag åt henne lättare och hon får svårare att dra mig ur sadeln de gånger hon försöker med det. I början blev hon lite stressad, men om jag bara är koncenkvent med att fortsätta hålla i och hålla om trots att hon springer lite i början så accepterar hon det till slut och blir riktigt fin! I galoppen sen kändes det verkligen som om jag fick igenom det jag ville i traven för hon var avspänd och medgörlig, super med andra ord! Efter att jag var klar och skrittade av henne kom Florian och ville att vi skulle hoppa henne lite i den nya ridhuset. Det står en liten bana där inne och han vill att vi skulle skutta henne lite idag på små hinder inför imorgon då vi ska hoppa lite större. Man märkte att hon redan var trött när vi började för hon blev genast ganska flamsig vilket hon gärna blir när bränslet börjar ta slut. Sen hade jag ingen martingal eller graman den här gången eftersom jag inte trodde vi skulle hoppa så hon fick chansen att köra upp huvudet lite för mycket och det är då hon blir väldigt stark. Men trots det har det hänt väldigt mycket. Hon hoppade trots det riktigt bra idag och är inte alls lika hysterisk när det kommer till hinder.

5-åringen hoppade jag för första gången idag. Har ridit henne totalt fem gånger nu så har inte riktigt hittat knapparna än. Vi hoppade fram på två hinder och hoppade sen en bana. Hon är en häst som ser väldigt lättriden ut. Hon kröker fint på nacken och har lagom bjudning, men faktum är att hon är en riktigt fuskis! Det märktes ganska tydligt nu när vi hoppade. Då har verkligen olydnader en tendens att träda fram. Däremot är det en häst med ett jättestort hopp så jag tror hon kommer bli super med lite träning. I alla fall hade jag ganska svårt med att få ihop henne igen efter hinderna. Hon började truta och blev lång och svårsvängd. Jag kände att jag inte riktigt fick grepp om situationen och sånt kan göra mig lite frustrerad vissa gånger och det i sin tur gör att jag också tappar koncentrationen en aning. Det blir som en ond cirkel och jag har ganska svårt för att ta mig i kragen sånna gånger och skärpa till mig. Någon som känner igen sig? Det gick i alla fall rätt bra i slutet och det kändes som om jag fick igenom det jag ville. Det var ju trots allt första gången och det kan inte alltid bli perfekt med en ung och oruttinerad häst. Kanske är dags att insé det nu fröken Knutson..

Här är banan vi hoppade. Hoppas ni förstår min snygga beskrivning, haha.


Mellan 2 och 3 var det sex galoppsprång, mellan 3 och 4, tre galoppsprång, från kombinationen till hinder nummer 6, sex galoppsprång och mellan hinder nummer 7 och 8, fyra galoppsprång. Vi hade ganska svårt för svängen efter 4:an till kombinationen. När hon börjar truta och blir lång tappar jag också ut bogarna vilket gör att jag inte riktigt får med henne runt i svängen. Den andra svårigheten vi hade var linjen mellan hinder nummer 7 och 8. Här fick vi väldigt trångt eftersom hon rann iväg efter oxern. Vi fick då hoppa och göra halt därimellan tills hon började lyssna. Till slut gick det bättre och hon började vänta ganska bra.  

Nej. Nu är det verkligen dags att skärpa till sig när det handlar om sånt här. Annars kommer jag inte fixa att vara här. Hade faktiskt ett litet pepptalk med mig själv efteråt och försökte intala mig att sluta vara en sån jäkla perfektionist och tänka så mycket. Jag måste lita på min känsla, det är då det blir som bäst.


Kommentarer
Postat av: Therese

precis! :D no perfectionism! :)

2011-11-28 @ 19:45:09
URL: http://kanskevuxen.blogg.se/
Postat av: Evelina

Känner definitivt igen mig med att bli irriterad när man vet att det går att lösa problemet och man har en sån vinnarskalle "ifall jag" när jag sätter mig upp första gången om man inte direkt hittar knapparna direkt som jag känner att jag brukar göra, vill jag bara se till att jag gör det så jag förstår mig på den individen jag sitter på.



Så spännande att läsa din blogg eftersom du lever min dröm som jag har som mål att ha efter studenten :D

2011-11-28 @ 20:23:29
Postat av: Viktoria

jag känner verkligen igen mig, känner precis samma sak när jag ska hoppa några av de andra hästarna, blir som besviken på mig själv när det inte går som jag vill. Men man måste intala sig själv att 'jag är här för att lära och bli bättre' även om det inte alltid är så lätt :P

2011-11-28 @ 23:01:21
URL: http://viktorianerell.blogg.se/
Postat av: Anonym

har du några tips för att få hästen ta mer stöd på bettet? :)

2011-11-29 @ 18:09:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0