Att jobba utomlands

Jag fick en kommentar där jag fick frågan om hur det är att jobba utomlands. Att ta steget och börja jobba i tyskland är nog det bästa jag har gjort. Jag är så glad att jag vågade ta steget att flytta ner hit och trots att saknaden efter alla där hemma är väldigt stor så trivs jag väldigt bra. Dock går det ju upp och ner och det har varit några gånger då jag verkligen gått ner mig och bara har velat åka hem igen. Men ändå så är nyfikenheten på hur det kommer att se ut i framtiden så pass stor att det har hjälpt mig upp på fötter igen. Just nu känner jag mig starkare än någonsin och har väldigt fina hästar som jag får rida. Det kan dock förändras från dag till dag, speciellt här där hästarna säljs, går till andra ryttare osv. Jag är glad över varje tävling jag får möjligheten att göra och jag försöker verkligen att ta vara på varje tillfälle jag får att bevisa att jag är duktig nog till att rida dessa hästar. Just Schockemöhle är ganska extremt på det viset, det är mycket press och du kan får jättefina hästar och tävla jättemycket likaväl som du kommer hit och är på topp från början, men tappar allt bara för att du inte lyckas alla gånger.
 
När man tar steget utomlands får man vara beredd på att jobba hårt, min första månad här var riktigt tuff och jag hade värk i muskler som jag inte visste existerade. Att gå från att rida max tre hästar om dagen till att rida åtta tar på en både fysiskt och psykiskt och det tycker jag att man ska vara beredd på. Ge inte upp utan ge det en chans även om det kan vara jättejobbigt i början. Man saknar alla där hemma, det är främmande att prata nytt språk, mycket nya intryck osv, men ofta blir det bättre. Nu säger jag inte att man ska vara kvar även om man inte trivs med dem man jobbar med t.ex., men känns det ändå som om man är hos vettiga människor så tycker jag att man ska försöka. Jag har inte ångrat en sekund att jag stannade kvar trots mina jobbiga första veckor.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0